Truth In It's purest form

Jag vill berätta lite om religiösa texter eftersom de är centrala i alla religioner.
Oftast när man läser religiösa texter så är de lite förvirrande, abstrakta och är svåra att följa, konstiga eller löjliga böjelser som "thee" och "He Giveth" finns i överflöd och man känner att man inte riktigt förstår vad denna text vill förmedla.
Ett stort problem, eller rättare sagt, orsaken till dessa problem är naturligtvis översättningarna. Bibeln har ju översatts ifrån latin och misstolkningar kan ha förekommit. Koranen har också översatts men den läses ju på arabiska som är det språk som den blev presenterad till människorna i första början och det överlättar ju naturligtvis. Judendomen har också inte haft så stora svårigheter med deras talmud.

Det som jag vill berätta för er är att mycket kan missuppfattas vid översättningar, och vill man verkligen få veta, känna och förstå, så måste man gå till källan och läsa texten i sin originella form. För att få fram min poäng så ska ni få läsa en liten text, please bear with me;

"He knows the secrets of those who conceal them, the secret conversation of those who engage in it, the inner feelings of those who indulge in guesses, the established certainties, the inklings of the eyes, the inner contents of hearts and depths of the unknown. He also knows what can be heard only by bending the holes of the ears, the summer resorts of ants and winter abodes of the insects, resounding of the cries of wailing women and the sound of steps. He knows the trace of every footstep, the feel of every movement, the echo of every sound, the motion of every lip, the abode of every living being, the weight of every particle, the sobs of every sobbing heart, and whatever is there on the earth like fruits of trees or falling leaf, or the congealing of blood or clot and the developing of life and embryo."

Det kan vara lite svårt men man kan inte förneka den känslan som texten ger men när man jämför denna översättning med den arabiska så är skillnaden som dag och natt, och för att bevisa det så ska ni få höra det ifrån en person som har läst den arabiska versionen; Ibn Abi'l-Hadid;

"If Aristotle, who believed that Allah is only aware of the universe and not of its particulars, had heard this speech, his heart too would have inclined, his hair would have stood on end and his thinking would have undergone a dramatic change. Do you not see the brightness, force, vehemence, sublimity, glory, seriousness and ripeness of this speech? Besides these qualities, there is sweetness, colourfulness, delicacy and smoothness in it. I have not found any utterance similar to it. Of course, if there is any utterance matching it, that can be the word of Allah only. And there is no wonder in it, because he is an off-shoot of the same tree (of the Prophet Ibrahim, who set up the Unity of Allah), a distributory of the same river and a reflection of the same light."

Koranens språk, den prosa den är skriven i, kan aldrig, inte om ettusen år, jämföras med någon annan text, för det var den utmaningen araberna fick. Vid den tiden så var de utsökta poéter, deras kunnighet lät de komma på storslagna dikter och man hade till och med "Battles" (precis som en rap-battle =P) där den ena försökte komma på en dikt som den andra inte kunde överträffa. Ändå så kunde de aldrig överträffa ens den kortaste meningen ifrån koranen, för det, mina goda vänner är Guds budskap till dig.
Jag tycker bara att det är synd att alla människor inte kan arabiska, då skulle ni förstå =P

Kommentarer
Postat av: Bahlool

very nice and very good blogg :)

2007-12-15 @ 19:09:14
URL: http://bahlool.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0