Willikins

Alla känner vi till smärta på ett eller annat sätt. Och som många andra känslor så finns den i olika varianter, under olika namn. Smärta genom fysisk smärta, psykiskt, relationsmässigt osv. Vi alla har upplevt det och ser det varje dag men nästan ingen gör något åt saken.

Allt det onda, speciellt det som inte händer just dig, väljer man att inte se. Det här har redan sagts/skrivits och visats många gånger innan så jag vet inte om jag skriver det här för att motivera er. Kanske om man tjatar om det tillräckligt mycket så börjar folk förstå det och att det är precis det jag gör, who knows?
Men ja, visst vill jag ändra på det. Att se saker men inte handla är som om du är delaktig eftersom du låter det hända. Vad är det jag pratar om? Everything, I guess. Allt som får folk att lida, allt som kränker människor och det finns en hel del utav det i vår galna kära värld.
Det jag förundras över är hur vi kan vara så fria av skuld. För vi är faktiskt skyldiga. Men sedan så får man det gamla goda; "Men vad kan jag göra?" Och det är där problemet ligger, om vi ska nu vara ärliga. Ja, en person kan göra skillnad men kan ändå bara göra så mycket ensam. Det här kräver mer åh så mycket mer, och därför är det lönlöst. För människor är för själviska i dagens samhälle. Vi är för snåla för att vara lite mer hövliga för andra människor, människor som bor bredvid, som du ser i förbifarten varje dag och sen vill du att folk ska spendera tid på andra människor som de inte känner, som inte är av samma nationalitet och utöver det ge lite ekonomiskt stöd? oh come on.

Och så, för att undgå hela den här tankeprocessen, för att inte tänka på det hårda vardagslivet som de mindre lyckosamma vardagligen upplever och för att undgå känna den där skyldigheten och ansvaret, så väljer man att inte se.
Ännu en brist, av otaliga fler, som finns i världen, brister som kommer få denna värld att falla. Jorden kan inte vinna över människans grymhet och oansvarslöshet i dagsläget.